RFSL Rådgivningen Skåne

Sex, identitet och hälsa

Sex är ett samlingsbegrepp för sexuella handlingar, tankar och drömmar som vi har med oss själva och tillsammans med andra människor. Sexualitet kan handla om fantasier och drömmar, lust och längtan men också om vem man har eller vill ha sex med. Sexualiteten är något som finns med oss genom hela livet. Allt sedan starten av RFSL Rådgivningen Skånes verksamhet har vi arbetat med sexualiteten i fokus. Sexualitet utifrån lust och utifrån kön. Den mänskliga sexualiteten och kåtheten är en närmast outsinlig källa till glädje, njutning och välbehag i våra liv. Den har även en hälsobefrämjande förmåga för psykiskt och fysiskt läkande.

Sexuell lust är människans härliga förmåga att fantisera om sex och ge sig hän i sexuella aktiviteter med sig själv och med andra personer. Vår sexuella lust kan se individuellt olika ut men har det gemensamt att den är en källa till upphetsning, glädje, njutning och sexuell utlevnad. Man kan säga att den sexuella lusten är ett av de sätt vi har att uttrycka oss inför oss själva och andra. Lusten påverkar hela vår upplevelse av den aktuella situationen, det vi ser, hör, smakar och känner. Vår förmåga att känna och leva ut vår sexuella lust är en viktig källa till tillfredsställelse och att hämta energi livet igenom.

Kön är ett sätt att dela in människor i ”män” och ”kvinnor” eller ”pojkar” och ”flickor”. En del människor tänker inte så mycket på detta men en del känner sig inte bekväma med uppdelningen i kvinnor och män. Man kan t ex vilja definiera sig som både och eller som ingetdera könet. Att känna sig bekväm med sin kropp och kön är en viktig del i att må bra och av att känna sig som en ”hel” människa.

Hedersrelaterat våld

Är du hbtq-person och utsätts för kränkningar eller våld av din familj eller släkt kan du kontakta oss på 040-611 99 50 eller samtal@rfsl.se. Där kan du prata med oss. Vi har tystnadsplikt och har god kunskap om problematiken.

Är du yrkesverksam som arbetar med dessa frågor kan du kontakta oss på 040-611 99 51 eller skane@rfsl.se. Vi erbjuder utbildningar och konsultationer.

Alla har rätt att leva sitt liv utan att bli kränkt, hotad eller slagen. Ingen ska behöva känna rädsla för att vara den man är. Att öppet kunna leva som hbtq-person och bli speglad och bekräftad utifrån det är en grundläggande mänsklig rättighet. Oavsett könstillhörighet och sexuell läggning är alla människor lika mycket värda. Detta är grunden i de mänskliga rättigheterna och måste också vara grunden i arbetet mot hedersrelaterat våld.

Läs med om heder och hedersrelaterat våld här.

Hälsa

Här under rubriken ”Hälsa” har vi samlat information som kan vara av intresse för alla människor inklusive oss som är homo-, bisexuella eller transpersoner.

Hälsa är ett begrepp som kan definieras på många olika sätt. Enligt Världshälsoorganisationens (WHO) definition från 1946 är hälsa ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande”. Med en helhetssyn på hälsa så inkluderar man flera aspekter och dimensioner som: fysisk hälsa, mental hälsa, emotionell hälsa, psykosocial hälsa, andlig hälsa, sexuell hälsa, social hälsa och miljö.

Statens folkhälsoinstitut är den myndighet som har regeringens uppdrag att vara nationellt kunskapscentrum för metoder och strategier, att följa upp och utvärdera folkhälsopolitiken samt att utöva tillsyn inom alkohol- och tobaksområdena.

Självkänsla

Självkänslan är grunden för dina tankar och uppfattning om dig själv. Självkänsla är en inre upplevelse av identitet och egenvärde för den du är.

Självkänslan växer sig stark genom att du blir sedd och bekräftad och utvecklas genom upplevelsen att du duger som du är. Den påverkas inte nämnvärt av prestationer, då handlar det mer om självförtroende. God självkänsla fungerar som ett slags immunsystem och ger motståndskraft, styrka och förmåga till återhämtning. Den kan vägleda oss i vardagen att göra mer av det vi vill göra och mår bra av och välja bort sådant som får oss att må dåligt.

Samtal med kurator

Känner du att du behöver professionell hjälp att bygga upp din självkänsla är du välkommen att kontakta en kurator på RFSL Rådgivningen Skåne, telefon 040-611 99 50.

Utanförskap – gemenskap

Många homo-, bisexuella och transpersoner beskriver en avsaknad av spegling och bekräftelse som har påverkat självkänslan negativt. Egenvärdet har blivit lägre än för många andra. Många upplever också att de saknar förebilder att känna igen sig i. Då kan hälsan påverkas negativt och vardagen upplevas som svårare. En känsla av utanförskap och ensamhet kan infinna sig och gemenskap och tillhörighet kan kännas långt borta. Då är det viktigt att hitta sammanhang att känna sig hemma i och bekväm med. Lösningen kan vara att träffa människor du kan identifiera dig med, relatera till och trivas med. Därför finns det till exempel lokalavdelningar inom RFSL och RFSL Ungdom med många olika aktiviteter. I Skåne finns RFSL Helsingborg, RFSL Kristianstad och RFSL Malmö samt RFSL Ungdom Malmö/Syd.

Lyssna på den du är

Nyckeln till en god självkänsla är att lära känna dig själv, lyssna på den du är, och veta att du är värd att leva ditt liv så som du själv önskar och mår bäst av. Detta kan du utveckla på egen hand eller tillsammans med andra.

Sexuell hälsa

Sexualiteten är en mycket viktig del av livet och identiteten. Oavsett vår sexuella läggning eller könsidentitet är tillgång till lust och tillfredsställelse något som höjer livskvaliteten och gör oss mer harmoniska.

Sexuell hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt, känslomässigt, socialt och biologiskt välbefinnande relaterat till sexualitet. Möjligheten till njutning, kåthet och tillfredsställelse gör att vår hälsa påverkas positivt och vi mår bättre generellt. Det blir lättare att koppla av, både kroppen och själen känns mer avslappnad och lugn när ens sexuella liv är bra för en.

Inom ramen för vår verksamhet bedriver vi en sexualterapeutisk mottagning dit du kan söka dig om du vill ändra ditt sexuella uttryck eller har problem relaterade till din sexualitet.

Vardagsmotion

Motion i vardagen ger ökat välbefinnande inom många olika områden. Små förändringar gör skillnad för hjärtat, blodcirkulationen och kan också förbättra din sömn!

Vardagen innehåller många möjligheter till nyttig rörelse. Ta trappan i stället för  hissen eller rulltrappan om det är möjligt, arbeta i trädgården, gå promenader och utföra hushållssysslor är sådant du kan göra som förbättrar ditt hälsoläge. Är du otränad kan korta promenader några gånger i veckan vara en bra start. Dansa till dina favoritlåtar, stretcha och göra enkla gymnastikrörelser är också sådant du enkelt kan göra hemma. En kvarts extra rörelse om dagen räcker långt för att förbättra ditt allmäntillstånd.

Träning

Det finns många ställen som erbjuder möjligheter till träning och motion. Här nedan får du några exempel som kan vara en början när du vill hitta något för dig i träningsdjungeln.

På Skånes idrottsförbunds hemsida kan du läsa mycket om träning och idrott och vad som erbjuds i Skåne inom deras verksamhet. Där finns också faktaartiklar och nyheter.

Bowling är en sport du kan utöva utan medlemskap i någon förening. På Bowlinghallar i Skåne finns en förteckning över hallar som finns i Skåne.

Simning är också en träning som du kan utöva utan medlemskap. Det finns många simhallar i Skåne som erbjuder möjlighet till träning, vattengympa och motionssimning. Du kan också välja att bli medlem i en simklubb om du har lust och förutsättningar att träna mer strukturerat med tränare. En del simklubbar har aktiviteter för före detta tävlingssimmare som vill fortsätta träna.

Malmö Devilants är en sportklubb för homo- och bikillar i Skåne, de spelar volleyboll och rugby.

Korpen är ett riksförbund som är uppbyggt av lokala föreningar och förbund. Länken tar dig till distriktet i Skåne/Halland.

I Skåne finns det mängder av strövområden. Dessa är rika på naturupplevelser och vissa platser är speciellt anpassade för att ge njutning och avkoppling för dig med barnvagn, rullstol eller rullator.

Här hittar du ditt närmaste gym i Skåne.

På Friskis & Svettis hemsida finns massor med information om deras aktiviteter och även en rullningslist med alla platser där du kan träna i Sverige.

Mat

Mat är nödvändig för vår överlevnad och vårt näringsintag påverkar hälsan. ”Regelbunden och bra kost i lagom mängd” är vaga men mycket viktiga riktlinjer för hur vi bör förhålla oss till mat. Kunskapsinhämtning för vad dessa riktlinjer innebär kombinerat med en känsla av vad just du mår bra av höjer dina möjligheter till en kosthållning som är bra för dig.

Sammansättning och storlek av kost är direkt relaterat till hälsofrågor. Goda matvanor, i kombination med framförallt fysisk aktivitet, kan förebygga en rad hälsoproblem exempelvis hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, stroke, sjukdomar i rörelseorganen, vissa cancerformer och även psykisk ohälsa. Många av vår tids folkhälsoproblem har samband med maten.

Mat kan ibland fungera som tillfällig tröst, belöning eller fylla en inre tomhetskänsla. När mat används som detta för ofta fungerar det inte i längden. Känslorna av sorg, tomhet eller ensamhet kan vara det som behöver bearbetas i stället. Läs gärna mer om självkänsla här på vår hemsida.

Livsmedelsverket har mycket information på sin hemsida om mat och hälsa.

Alkohol

Alkohol finns överallt omkring oss. Ju mer kunskap du har om alkohol och dess påverkan på kroppen, desto lättare blir det att ha ett sunt förhållande till alkohol. Grupptryck och sociala förväntningar på att dricka alkohol kan göra det svårt att hitta detta egna förhållningssätt.

Hjärnan påverkas av alkohol. Hjärnan är mycket känsligare för enstaka stora doser alkohol än för regelbundna små. Det är därmed bättre att sprida ut drickandet än att bli väldigt berusad en gång i veckan. Levern tar mest stryk när du dricker. Leverns uppgift är att rena kroppen. Dricker du för mycket hinner levern inte med. För många kan alkohol betyda fest och/eller avkoppling men för många kan det bli för hög konsumtion eller beroendeproblem.

Ett riskbruk av alkohol betecknas som en konsumtionsnivå som är eller kan bli skadlig för hälsan. Statens folkhälsoinstitut beskriver riskbruk av alkohol som ”ett alkoholbruk som medför förhöjd risk för skadliga fysiska, psykiska och sociala konsekvenser”. Hög alkoholkonsumtion kopplas till ett sextiotal olika sjukdomar och hälsoproblem.

Riskbruk av alkohol kan även gälla vid lägre alkoholkonsumtion, exempelvis under graviditet, i många situationer i arbetslivet, i trafiken samt under uppväxtåren. Detsamma gäller när man har vissa sjukdomar, äter vissa mediciner eller har en ökad känslighet för alkohol.

Om du funderar på om du har en för hög konsumtion av alkohol bör du ta dessa funderingar på allvar. Sök information och eventuellt stöd och behandling. På Alkoholprofilen kan du göra ett test över din konsumtion. Där finns också en faktabank om alkohol och dess effekter.

Hbtq

Hbtq är ett begrepp som används för att definiera alla oss som inte känner sig hemma i heteronormen. H:et står för Homosexualitet, B:et står för Bisexualitet, T:et står för Transpersoner och Q för Queer eller Queera uttryck. Homosexualitet och bisexualitet är sexuella läggningar, transpersoner är ett samlingsbegrepp som handlar om könsidentitet och könsuttryck. Queer kan vara en identitet eller något en person vill ge uttryck för.

Homosexualitet – Förmågan att bli kär i och sexuellt attraherad av någon av samma kön som en själv. Det är upp till var och en om man vill och kan beskriva sig själv som homosexuell.

Bisexualitet – Förmågan att bli kär i och sexuellt attraherad av någon oavsett kön. Det är upp till var och en om man vill och kan beskriva sig själv som bisexuell.

Transperson – Samlingsbegrepp som handlar om könsidentitet och könsuttryck. Begreppet inbegriper människor som vill korrigera sitt fysiska kön till något annat än det könet man föddes med och personer som inte känner sig bekväma varken som kvinnor eller män samt de som helt enkelt är osäkra på sin könsidentitet eller inte vill definiera sig utifrån kön. Som transperson kan man vara homosexuell, bisexuell eller heterosexuell. Trans säger ingenting om ens sexuella identitet i sig utan det handlar om könsidentitet.

Queer-begreppet ifrågasätter heteronormen. Det är ett kritiskt förhållningssätt till det normativa och ifrågasätter heterosexualitet som det naturliga. Queer kan ses som en ”möjligheternas zon” där var och en kan skapa och definiera sin identitet.

Omgivningens och samhällets förväntningar på hur man ska vara som kille och tjej brukar kallas heteronormativitet. I den normen och förväntan ingår också att tjejer enbart blir attraherade av och kära i killar och att killar enbart blir attraherade av och kära i tjejer. Heteronormativitet handlar alltså om förväntningar på ditt beteende både vad gäller sexualitet och kön.

Identitet

Sexuell identitet

Sexualiteten finns med som en integrerad del av varje individs identitet. Den finns med i vardagen som en del av varje människas personlighet. Det kan handla om fantasier och drömmar, lust och längtan men också om vem man har eller vill ha sex med. Sexualiteten är något som finns med oss genom hela livet.

Könsidentitet

De flesta människor har en könsidentitet som man eller kvinna men många tänker inte så mycket på det. Det finns uttalade och outtalade förväntningar kopplade till  oss, utifrån kön, som vi alla känner av. Oftast är det först när man på något sätt bryter mot förväntningarna som man kanske blir medveten om kraven som finns där.

Sexuell läggning

Med sexuell läggning menas hur vi själva definierar oss som homo, bi eller heterosexuella. Alla människor är lika mycket värda oavsett om man är hetero-, homo- eller bisexuell. Det är upp till var och en att avgöra på vilket sätt man vill beskriva sin sexuella läggning.

Homosexualitet: Förmåga att känna lust och attraktion till någon eller några av samma kön som en själv har.
Bisexualitet: Förmåga att känna lust och attraktion till någon eller några oavsett kön.
Heterosexualitet: Förmåga att känna lust och attraktion till någon eller några av annat kön än en själv har.

Fantasier

Våra sexuella fantasier är antagligen det enskilt största fantasiområde vi har. Sexuella fantasier skapar en trygg omgivning där vi kan leva ut våra sexuella känslor eftersom de är privata, påhittade och inte kan upptäckas. Vår sexuella fantasi är en skatt att njuta av själva eller dela med oss av!

Fantasin är något som ger oss möjlighet att förgylla vardagen, göra och vara det vi för stunden önskar. Genom fantasin kan vi förvandla världen till precis det vi själva vill. Även om det bara är en låtsasutflykt kan fantasin erbjuda oss att uppleva t.ex spänning, äventyr, självförtroende och njutning.

Naturligtvis påverkas även våra fantasier av våra könsroller, sociala roller och kanske även av genetiska skillnader. Den stora likheten är att våra sexuella fantasier ofta ligger på eller över gränsen för det vi själva upplever som tillåtet. Med andra ord kan man säga att det vi själva inte vågar eller vi inte tror att vi har möjlighet att göra är det som eggar vår sexuella fantasi mest.

Från barndomen och hela livet igenom har de flesta människor fantasier som tjänar olika ändamål och får olika reaktioner. En del är njutbara och upphetsande medan andra kan vara förvirrande, gåtfulla och ibland kanske rentav skrämmande.

I våra fantasier finns ofta en önskan att uppleva något förbjudet som vi uppfattar som ouppnåeligt. Det betyder däremot inte att man alltid skulle vilja leva ut fantasin i verkligheten. Ibland känns det behagligast att låta fantasin förbli just fantasi.

Alla fantasier upplevs inte som viljestyrda. En del fantasier kan dyka upp om och om igen, trots att de är oönskade, och ändå vara upphetsande. Detta kan vara förvirrande men beror just på att våra sexuella fantasier befinner sig bortom gränsen för det vi anser vara tillåtet.

Som barn lär vi oss att fantiserandet är en förutsättning för leken och är det som för leken framåt.  När vi blivit vuxna inser vi att fantasin är en viktig del av vår kreativa förmåga men tänker kanske inte på att det även gäller den sexuella fantasin. Vår sexuella fantasi ger oss möjlighet till en lekfullhet som utvecklar vår personliga sexualitet och gör att den alltid känns ny och som en outsinlig kraftkälla.